Kallsvenskan i ny tappning: ”Den perfekta julklappen”

Det var under den gångna helgen i Hudiksvall som det hela spikades. En enig ordförandekonferens i Sleipner köpte in sig i en nystart av Kallsvenskan.

– Det blev ett unisont ja. Alla tyckte det här var en jättebra idé och ställde sig bakom förslaget, berättar Sleipners ordförande Marita Arvidsson.

Bakgrund till Rikstravet

Rikstravet och Kallsvenskan? Jo, Travronden gjorde för några år sedan ett historiskt dokument om vad som egentligen hände under åren med Rixallsvenskan som övergick i Rikstravet och avslutningsvis Rikstravet Team SHL 2016–2017. Rixallsvenskan startades 2009 efter en idé från radiomannen, skådespelaren och hästägaren Gert Fylking.

– Det största som hänt travsporten på flera år, sade Fylking själv innan de 16.000 andelarna i 16 tvååriga hästar började säljas.

Det blev stor succé och året efter handlade det om 18.000 andelar och 18 hästar. Sista säsongen (2016–2017) hade det hela blivit hockeyinfluerat med SHL-lag som tävlade med varsin häst – och hela 21.000 andelar.

Trots att bara hälften av lagen lyckades sälja slut blev det nytt rekord med nästan nio miljoner kronor.

Kallsvenskan? Jo, Sleipner ville att kallbloden skulle få synas mer och skapa intresse för nytt hästägande. Fem norrlandsbanor kom också till skott och startade upp Kallsvenskan 2013.

Vill vara i gång i början av december

De fem första tränarna som fick chansen med var sitt kallblod var Alf Jonsson (Bergsåker), Carl-Ivar Larsson (Östersund), Jan Norberg (Umåker), Anton Eriksson (Dannero) och Martin Åkerlund (Solänget). Konceptet var 99 andelar per häst och 999 kronor i kostnad per andel. Det hela blev inte samma succé som Rikstravet men varade ändå i tre år.

När vi nu skriver 2025 är det inte Rikstravet som håller på att återuppstå – utan alltså Kallsvenskan. En styrgrupp i Sleipner, med Oskar Kylin Blom, Johan Abenius och Robert Calissendorff, har under en tid arbetat med konceptet som nu är inne på upploppet.

– Målsättningen är att vara i mål i början av december, så att folk har möjlighet att köpa andelar som julklappar. Det är Sleipner som äger Kallsvenskan men både ATG, ST och TR Media är positiva och vill bidra. Dessutom söker vi också ytterligare sponsorer, berättar projektledaren Johan Lindberg.

Han poängterar att det här med Kallsvenskan inte är något helt nytt, men att det kanske har en bättre möjlighet just nu när digitaliseringen tagit fart och det finns stora plattformar att samarbeta med.

– Rent historiskt är det ingen annan enskild insats som bidragit mer till utökat hästägande är Rikstravet. Jag pratade lite med Marita Arvidsson redan i våras och fick då veta att det fanns möjligheter för BAS-organisationerna att söka bidrag från ST för sådana här riktade projekt när det gäller hästägare. Sleipner sökte och fick en fin slant. Efter helgens ja från Sleipners ordförandekonferens går det nu också att lägga i en högre växel.

Alla detaljer är inte klara, men enligt den här modellen jobbas det just nu:

• Sammanlagt har 56 A-tränare visat intresse för att vara med i Kallsvenskan. Åtta-nio kommer att få chansen.
• Jan-Olov Persson och förmodligen Svante Båth kommer att ha huvudansvaret när det gäller att välja ut åtta–nio tvååriga kallblod. För att komma ifråga måste hästarna ha gjort ett godkänt kval senast den 30 november och vara anmälda till kallblodsklassikern.
• Kostnaden för varje kallblod får vara högst 150.000 kronor.
• Antalet andelar per häst blir runt 350 och kostnaden under 1.000 kronor per andel. Då ingår allt.
• Tävlingssäsongen varar från mars–april till den 30 november. Sedan ska hästarna säljas på en speciell auktion.

Johan Lindberg lyfter fram en punkt i det hela som det absolut viktigaste:

– Det är att hitta fler hästägare och i det här fallet till kallblod. När det gäller urvalsprocessen bland tränarna kommer kravbilden inte bara ligga på chansen till framgångar, utan den kommunikativa delen är lika viktig. Det märktes under tiden med Rikstravet. Så det handlar både om skyldigheter och rättigheter för tränarna.

Den enda klara tränaren i Kallsvenskan just nu är Jan-Olov Persson. Men han sitter ändå inte i förarsätet…

– Just nu är målet nio lag och nio hästar. Meningen är att en turordning lottas bland de utvalda tränarna som sedan väljer var sin häst. Den som sedan blir över får Persson träna, säger Johan Lindberg.

Marita Arvidsson fyller i:

– Han ser nog ändå det här som en rolig utmaning. Det har varit svårt med utvecklingen i sporten på sistone och det känns jätteviktigt att hitta fler intresserade och också få de redan aktiva att tycka det här med kallblodssporten är ännu roligare. Nu när det finns helt nya plattformar att samarbeta med borde det vara mer hanterbart för oss i Sleipner att sjösätta Kallsvenskan igen. Det är dock många detaljer kvar att lösa och tiden är knapp.

Behöver hjälp

Marita Arvidsson erkänner att Sleipner själv inte har alla muskler för att gå i hamn med den nya Kallsvenskan.

– Därför är det förstås glädjande att ST, ATG och TR Media ställt sig positiva. Jag måste också lyfta fram Johan Lindberg som har gjort och gör ett stort jobb. Alla som köper andelar i Kallsvenskan blir också under den perioden medlemmar i Sleipner. Det känns viktigt att vi om möjligt kan bli fler i organisationen.

Precis som fallet var i Rikstravet ska de olika lagen i Kallsvenskan tävla mot varandra. Det kan även bli aktuellt med speciellt utskrivna lopp till de deltagande hästarna.

– Tävlingsbiten är viktig både mellan lagen och när det gäller vanliga lopp. Jag tycker att den här satsningen ligger rätt i tiden då det inte finns så många andra stora pågående hästägarprojekt just nu. Vi vill också att det här ska bli något som rullar få under en längre tid – inte bara 2026, säger Johan Lindberg.